torsdag 10 juni 2010

Det är väl inte så svårt...

Jag tänkte liksom inte att det skulle vara så svårt att slänga ihop några smulpajjer men det ser inte ut att bli så bra som jag hade tänkt i mitt huvud. Nu är andra pajformen inne i ugnen och jag hoppas att det blir bättre än den första.

Idag när jag gick från jobbet tog jag vägen förbi hos mamma och pappa för att hämta lite grejer, bland annat rabarber. Där hemma väntade katten Skrollan på att få lite ömhet och mat och diverse annat. She got it all om jag säger så... det är speciellt att ha en liten varelse som man får gulla med hur mycket som helst. Hon (katten) har blivit så gosig så när man lyfter upp henne i knät så är det enda man behöver göra att klia henne på de rätta ställena (nacken och halsen) så blir hon alldeles avslappnad och rör sig inte ur fläcken. Det gillar jag verkligen. Där är en liten personlighet som väljer mig, visserligen kan jag fjäska in mig genom att bjuda på mat och prata en stund och sen kliandet men hon försöker iallafall inte hitta någon annan att göra det jag gör... så... jag får ha henne kvar, även fast hon inte är min på riktigt, livet kan vara härligt ibland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar